Så, då var det sags att lämna Sverige för lägenheten och stränderna i San Pedro tillsammans med min familj. Jag har målat mina naglar i "latte to go" och packningen är så gott som helt klar. Nu blir jag borta ett bra tag och kommer inte att blogga under den tiden. Men vi syns när jag kommer tillbaka!

Ny strandväska från DKNY, Hawaiian Tropic godis samt för läpparna. Den smarta tagen har jag fått i en goodiebag att fästa på resväskan. Två av mina bikinis, nya solisar som är så "spegliga" att ni till och med kan se vad jag hade på mig idag. Och så min nya dykarklocka från Invicta från deras pro diver colletion som jag fick av mindori sweet kiss/finest idag. I fucking love it. Är det något jag är svag för förutom klackar så är det klockor, denna kan jag snorkla och dyka med vilket blir perfekt till semestern.

Jag önskar att pojkvännen fick plats i väskan, kommer sakna honom så att det gör ont.

Nu lämnar vi snart landet för storstan igen.

Converse är som jag tidigare redan nämnt mina absoluta favoritskor. Det är egentligen helt fantastiskt hur en sko kunnat slå så hårt, under en sådan lång tid, och dessutom som unisex.

Är du ute och shoppar med brorsan eller pojkvännen och han är lite trött på de vanliga Conversen så finns det faktiskt snarlika men som är lite annorlunda. Jag hittade två par snygga på Scorett, den ena är från Ralph Lauren i klassisk converse-modell i min favoritfärg beige. Snygg sommarfärg med Ralph lauren-logga på yttersidan som visserligen hade kunnat vara en aning mindre och mer subtil, men snygga ändå. Det andra paret är från Levi´s och är en aning mer street i vitt och med mer detaljer på knappar och med ett större emblem.

Priserna ligger på detsamma som Converse. Dvs 699 kr. Ibland kan det vara kul med en aning variation.

Bilder: 1 och 2 - Min kusin. 2. Amanda och jag. 4. Morfar och jag. 5. Jackie. 6. Midsommarstången. 7. Båten. 8. Jag och jackie. 9 och 10 mina älskade kusiner David & Amanda.

Midsommar kan vara den högtid jag uppskattar mest. Det finns inga krav på att ge och få presenter, det är bara en gemensam och social högtid med god mat, många skratt och fantastiskt sällskap för min del. Idag har vi sovit ut för att sedan gå upp och plocka blommor som jag och Jackeline sedan gjorde en midsommarkrans av, firade nere på ängen och sedan gick vi hem och åt lunch i palatset som är en inhängnad gård på tomten, i skuggan av ett parasoll. Det har verkligen varit varmt idag och nu ligger vi på altanen och tittat på fotbollen.

Idag började sommaren för mig.

Strosade i stan hela dagen, åt sushi med en vän och satt ensam nere vid franska bukten och tittade på vattnet som rörde sig i solen. Nu är jag ute på Värmdö där jag har landställe med hela min familj och Jackie. Det är perfekt att ha landställe här. Inte för långt för att ta sig hem om man skulle behöva något, men så nära natur och vatten och en fantastiskt idyllisk miljö. Här har jag vuxit upp och spenderat varenda sommar sedan jag föddes. Det består av två hus, en friggebod där jag och Jackie desto värre delar på en 1,05 säng, haha mys. En snickarbod, en verktygsbod och en badmintonplan. Här är det verkligen avkoppling och landet för mig. Inte hundra tv-kanaler att förlora sig i, inga krav, inga måsten och bara regelbundna måltider. Precis vad jag behöver.

Vi har ätit grillat ute på altanen och efter det honungsmelon och jordgubbar till efterätt. Sedan utklassade jag och Jackie min kusin David och min morfar i kubb. Haha. Det här blir ett sådant löjligt töntigt inlägg men det bara blir så, jag är så lycklig här. Imorgon ska jag fira midsommar med hela släkten inklusive min pappa och hans tjej som kommer med båten. Ingenting hade kunnat vara bättre. Den enda som saknas är min älskade lillasyster. Men, jag tänker säga som min pappa alltid säger när vi lagt till vid någon skärgrådsö och satt oss på berget på våra blå båtdynor och tittar ut över havet.

- Nu är livet rättvis igen.

Jag kommer inte att uppdatera så mycket här på bloggen, men bilder och updates finns på Jackelines twitter som ni hittar här.

Finest förhandsvisade filmen "the Karate kid." (Orginal från 1984) Jackie Chan ska under en tidsbegränsad period lära den lilla killen Dre Parker Kung Fu. detta för att Dre ska intjäna respekt hos de som mobbar honom. Men för att bemästra det krävs koncentration, hård träning och stenhård vilja. Frågan är om Dre hinner lära sig denna uråldriga kampsport och all dess magi på så kort tid. Och vad står egentligen på spel.

Jag tycker inte om våldsporter överlag, men nu ska vi se till filmen som faktiskt är fantastisk gjord. Det är en konst i all sin form, det är som att de dansar över ringen, i snabbspolning. Dessutom tycker jag att det var mycket intressant att få ta del av Kung funs bakgrund. Filmen har många inslag av fighter men de är bra gjorda, och överlags inte överdrivna. Jag skulle absolut inte säga att det var en killfilm och de små inslagen av humor och sorg gör den till mer än bara en fightingfilm.

Jackeline satt och grät som ett barn nästan hela filmen igenom. Hon grät när det var sorgligt, hon grät när det var roligt, hon grät när det var översiktsblder, hon grät vid eftertexten. Bättre än det vanliga i alla fall, då hon brukar somna på min axel när vi är på bio. Men ärligt talat, vissa gånger var det ändå befogat. Det är en film som lyckas skapa känsla och beröring. Dels genom extremt bra skådespeleri från Jaden Smith (Will Smiths son) och dels för de fantastiska vyerna och bilderna från Kinas natur men även mycket kultur. Det är en mäktig film, med många vackra bilder, givetvis en dos sensmoral och en story som håller sina 2.20 h.

Jackie Chan börjar bli gammal, och det syns, klart och tydligt. Men filmen är vinklad på ett helt annat sätt än vad hans tidigare roller gått ut på. Här är han inte längre den som står i centrum eller som flyger hej vilt i luften och delar ut kicksparkar till höger i vänster. I den här filmen är han den kloka och lugna läraren, givetvis även med sitt bagage, bara för att tvista till filmen lite. Och det blir intressant, det ÄR intressant. Publiken skrattar högt vid de humoristiska scenerna samtidigt som de tysta Kinesiska bergen får publiken att tystna och häpet studera det vackra framför.

Som sagt, det är en film värd att se även om du inte är intresserad av kampsport, jag vet själv ingenting om det. Min bror har svart bälte i karate, så långt sträcker sig min kunskap. Hursomhelst, helt klart sevärd. Biopremiär i augusti, gå och se den då!

Ps. Dessutom ett plus till themelåten som sedan några veckor tillbaka är mest spelad på min Spotify-lista.

Idag tvättar och packar jag inför San Pedro eftersom jag inte kommer att vara hemma så mycket innan jag åker. Jag har inte varit utomlands sedan februari i vintras så nu börjar jag verkligen känna att jag längtar. Men det är ett par dagar kvar och jag får hålla mig till tåls.

Ikväll ska jag gå konstutställning och sedan på förhandsvisningen av Karate kid med Jackie.

Jag får lite mail och kommentarer då och då om jag gjort mina läppar, svaret är nej de är helt naturliga. Däremot ser jag till att de alltid är mjuka och återfuktade.

Lush har en Lip scrub som jag rent av älskar. Den gör läpparna mjuka och jag tycker faktiskt även att den återfuktar vilket gör att när jag sedan använder läppstift eller läppglans får jag en väldigt jämn och slät yta. Att använda läppstift eller glans på narriga och torra läppar är ingen höjdare, det blir aldrig snyggt.

Den finns i tre olika utföranden och kostar alla 69 kr styck. Min heter Lush Sweet lips vanilla and chocolate sugar lip scrub. Den doftar godis och ärligt talat skulle jag egentligen bara vilja äta upp den efter att jag peelat mina läppar med den. Vilket man faktiskt också kan göra. Det ultimata är att peela läpparna med detta lip-candy och sedan ha på ett vårdande läppbalsam efteråt, då blir dem supermjuka. Vart du kan köpa den hittar du här och finns även i dessa utföranden:

Mint Julips Lip Scrub
Mint Julip har hämtat sitt namn från den sydamerikanska drinken Mint Julep som svalkar under varma sommardagar.

Bubblegum Lip Scrub
Bubblegum Lip Scrub luktar och smakar precis som det låter, som äkta, rosa bubbelgum.

I natt valde jag att ha den här svarta lilla saken. Den är välidgt elegant då den slutar precis mitt på knäet samtidigt som den visar mycket av ryggen för en lite mer vågad touch vilket gav en bra kontrast till det övriga ganska enkla och klassiska.

Jag älskar de små osymmetriska stenarna i svart och grå-silver som är fastsydda i miljoner och som ramar in nyckelben, bröstkorg och rygg. Till det valde jag örhängen i svart och silver med liknande detaljer, dock blev det ingen vanlig klassisk stram knut till den bara ryggen utan en mer volumiös sådan.

Om du tar dig förbi ditt undanskymda mörker, vågar hålla ögonen öppna när du finner allt det du tidigare gömt längst in. Bakom ett trögflytande blod. Flytta på revben, hjärta och själ. Så, ser du vad jag ser?

En ständig hunger efter andras liv, medan du målar deras med fylliga färger flyter ditt eget ut i linjerna. Likt akvarell med diffusa motiv. Den kärlek du bär på, den är till dig själv. Förkatastar en annan med avundsjuka trots att spegeln är din. Ser du inte att sorg är en lycka så är du blind. Allt du får går att vända. Ser du inte att lycka är en sorg är du också blind. Allt du fått, kan vända.

Det finns så mycket mer än att synas och en strålkastare kan aldrig ge dig den värme som en famn gör. Som en trygghet ger. Jag vet att din hy längtar efter värme och att dina händer saknar så du låter natten bestämma. Men den enda anledninhen till att du kan nöja dig med kroppar utan själ och hjärtan utan längtan, är för att du vet att det är allt vad du själv kan ge.

Det du får, kan alltid tas ifrån dig. Men det du ger, kommer alltid tillbaka.

Jag valde en svart klassisk kjol och en vit blus med spetsdetaljer och små söta vita knappar som gårdagens jobbkläder. Till det, korallrosa naglar och utsläppt hår. Precis innan jag skulle gå började det dock ösa ner så jag fick byta till svarta stuprörsjeans därav bild numeró två.

Ikväll kommer Jackie efter att hon slutat jobbet, Jayson och Mark spelar som vanligt sköna hits och innergården är ett säkert kort. Vi syns på Collage!

Idag sov jag alldeles för länge, har i varje fall befirat mig från sminket som jag inte hade orken att ta av när jag kom hit 05.00 imorse. Hade lyckats få tag på någon directors cut version av den första Satc filmen som var tio gånger längre och jag somnade således allt för sent.

Fredagen på Collage var lugn och skön. Margarita kom förbi ensam och hälsade på mig, likaså Regina, Pontus och Lamin. Alltid lika trevligt.

Ikväll är det sista kvällen för min del på ett tag, nu blir det semester ett litet tag och jag har några fantastiska veckor att se fram emot. Först och främst midsommar med min familj ute på Värmdö, sedan åker jag till San Pedro och frossar i nya bikinis, sol, mat och långa strandpromenader. Dessutom är det nu bokat en vecka i augusti då det blir båtsemester för min del, egentligen är det det jag längtar mest till. Däremellan ska jag hinna åka till Grekland med Jackie, skriva på boken och jobba lite.

Nu ska jag titta lite på bröllopssändningarna, kanske sätter på mig en tiara i min ensamhet. Fira lagom.

Jag tog med mig fina Margarita som just kommit tillbaka från Rom på Shines invigning och vi hade en mysig eftermiddag med buffé, fina smycken, vackra kläder och frozen m´s. Stötte även på Parisa och Janet som jag inte sett på ett tag. Senare när vi tog en fika tyckte killen bakom disken nog lite extra om fröken Margarita för hon fick hans nummer i sin choklad, haha. Själv fick jag nöja mig med ett hjärta.

Shine hittar du på Upplandsgatan 35.

För ett tag sedan var jag och tittade på när UGG australia visade upp sin kommande höstkollektion. Det är den bredaste som lanserats hittils, vilket glädjer oss som vet att UGG typ är de skönaste skorna som någonsin funnits. Vad många inte vet är att de är perfekta att ha även på sommaren.

Ni kanske har sett att det finns bilder på kändisar promenerandes på LA´s gator under gassande sol i bara shorts, tunn topp och UGGs. Det är nämligen så att fårskinnet fungerar som en naturlig termostat vilket betyder att om du stoppar ner en varm fot så håller skon den temperaturen till det att du tar av dig skon, perfekt för en kall vinter. Men om du stoppar i en sval fot, så håller den även den temperaturen. Perfekt även på sommaren alltså.


Den här första bilden är på den klassiska Bailey button-modellen i färgen sand som är min favorit. Söt och lite mer feminin än den vanliga modellen som jag visserligen tycker är fin den också. Sedan ser ni lite färgnyheter och den sista är en herrmodell. Alla går att spana in på Mathilde i PK-huset i Stockholm.

Den nya kollektionen har ett större herrsortiment vilket är lite roligt, det är kul när företag väljer att expandera och bli bredare. Speciellt när det är en sådan pass bra produkt. Dessutom finns det en Converseliknande sko som är fodrad som jag tänkte köpa i höst när det börjar bli lite kyligare och mina vanliga Converse inte är vita längre. Även träskon har fått inspirera höstens utgåvor, själv fick jag med mig hem ett par UGG-flipflops med fårull som som innersula, lite annorlunda, men fantastiskt skönt.

Igår följde jag med Jackie på invigningen av Oriflames nyrenoverade Concept Store på Grev Turegatan 2 där de visade upp sina nyrenoverade lokaler och bjöd på svalkande sommardrinkar, goda tilltugg och trevligt mingel. Ni borde gå förbi, det är riktigt fräscht och lokalen är fantastisk med sina vita väggar, höga valvfönster som gör att ljuset ligger pefekt. De har allt från dofter till make-up men jag tycker särkilt om deras läppglans som dessutom inte ens är dyra, 95 kr ligger dem på.

Med oss hem fick vi produkter från deras sommarkollektionen som jag ska testa senare.

En av mina absoluta favoritartister har släppt en relativt ny låt med en av världens just nu hetaste artister. Kanske lite otippat att jag lyssnar mycket på Eminem, men och andra sidan, jag är ju från förorten icke att förglömma. Han har otroligt mycket lyric i sina låtar som har berört mig genom åren, lyft upp mig, fått mig att fundera och som jag kunnat känna till. Det är väl ändå det i slutändan det musik är till för enligt mig. Att känna. Många kan sjunga, det handlar om att fånga känslan. Eminem är dessutom unik som egentligen den enda vita rapparen som faktiskt nått en sådan här framgång. Ni som inte sett hans film 8 mile, gör det. Ni som inte lyssnat på hans skiva Relapse, do it.

Eminem ft Rihanna har i varje fall gjort låten Love the way you lie och jag tycker den är riktigt bra. Rihanna har en fantastisk känsla i sina refränger och jag tycker att hon är lite mjukare än vad den senaste tidens Rihanna-hitar bjudit på. Lite back to Unfaithful tiden. Kontrasten mellan Eminems hårda slagords lyric och Rihannas mjuka går ihop riktigt bra, precis när man tycker att det blir lite för mycket, lite för mycket aggression så slinker Rihanna in och drar ner tempot. Hade de båda haft attityder på samma nivå hade låten inte blivit densamma.

Det är ju ganska vanligt att rappare samplar in mjukare delar i refrängen men då ofast från gamla låtar eller kända melodier, jag tycker det borde göras mer sådana här samarbeten där båda verkligen vet vad de håller på med och där deras röster klickar ordentligt. Även om det är lättare att kanske glida vidare på en låt som redan är en hit tycker jag att det börjar kännas ganska förlegat och lite för mycket 90-tal. Undantages Toy soldiers då, givetvis.

Lyssna på den här. Mycket bättre än nya not afraid.

Just gonna stand there
And watch me burn
But that's alright
Because I like
The way it hurts
Just gonna stand there
And hear me cry
But that's alright
Because I love
The way you lie
I love the way you lie

Jag har städat hela mitt sovrum inklusive garderober byråer, skrivbord, nattduksbord och allt därtill idag. Det är en bedrift må jag lova, det börjar det ordna upp sig. Har organiserat så att klänningarna får hänga i en garderob, kavajer och skjortor i en annan, koftor i den tredje och den fjärde är det fortfarane kaos i. Nu är det bara skor, väskor, jackor och allt som ligger i tvätten kvar.

Blir passande med en paus snart, blir att möta upp Jackie och gå på ett Oriflame-event.

Då och då går jag igenom vad bloggare har plockat upp från min blogg, citerat eller tyckt om. Några lägger upp texter och länkar, detta är jag givetvis mycket tacksam för. Det känns fantastiskt att någon kan relatera, sympatisera eller reagera i samband med mina texter. Andra skriver fina ord om den här bloggen. Men, oundvikligen finns det ett citat från mig som verkar ha fastnat hos många:

"Den som säger att lögner är det värsta som finns har aldrig stött på sanningen."


Jag vill bara säga att jag uppskattar er, ni som följer mig här, jag uppskattar era kommentarer även om jag är långsam när det kommer till gensvar. Jag uppskattar er respons och jag uppskattar när några av er kommer fram och hälsar på Collage eller när jag är ute. Det är så många som säger, "förlåt jag vill inte vara jobbig", eller "förlåt jag vet att jag stör dig", när de kommer fram. Ni stör inte, ni är inte jobbiga, ni är världens bästa.

Vissa av er måste dock plocka ner mig från den höga stol ni satt mig på. Jag vill inte höra ordet perfekt. Jag är bara en människa precis som alla andra. Jag har mina svagheter, mina styrkor och mina komplex. Jag är inte världens bästa. Jag har gjort många fel, och kommer att göra fler. Ni måste se att den jag är här i bloggen inte är hela min person. Jag har ett liv utanför detta också, kantat av både dåliga och bra händelser som jag inte delar med mig av. Det enda jag vill göra är att få skriva, och leva som jag vill utifrån de värderingar jag har och som jag skapat.

Detta är bara en sida av en hel bok och det enda jag kräver från er läsare är att ni ser mig som den människa jag är, med både ljusa och mörka sidor. Det är det enda jag begär.

I går var jag och Jackeline ute och firade att jag har gått klart mitt första år på journalistlinjen, fredag och lördag jobbade jag men bättre sent än aldrig.

På Café Opera delades det ut pris (jag fick vara prisutdelare förra året vilket var riktigt kul) till vinnarna av Café Opera football Challenge som spelats på dagen. Så grattis till min pojkvän som faktiskt tog hem förstapriset.

Detta exempel är något jag tänkt ut för att mäta människors syn på sig själva. För att förklara närmare. Människor som jag ställer upp för. Som jag gång på gång hjälper ett steg fram, men som inte dedikerar samma hängivenhet, de blir ofta förvånade när man sedan sätter ned foten. Står med öppen mun när man deklarerar att denna gång får någon annan ta klivet. De människor har satt ett högre värde på sig själva än vad de gjort med andra. För att projektera detta på exemplet; de tror att jag ska fortsätta hälsa trots att de inte hälsar tillbaka.

Jag förmodar att undervärdera sig själv är minst lika risktagande som att övervärdera sin egen person. Jag har en teori om att det sistnämnda enbart föder korta relationer med vad livet tilldelar. Värderingar tror jag ligger till grund för alla problem. Människor som tycker att de är värda mer än andra tar sig rätten att agera efter det. På ovanstående exempelnivå är följden kanske inte allt för dramatisk, men när makt missbrukas på högre nivå uppstår också även ett större underläge. Ju större klyfta de emellan, desto större skada kan det göra. Jag tror att det är när vi kan minimera klyftorna mellan värderingarna som vi kan lösa problemen.

All denna lediga tid som plötsligt dök upp i samband med terminsavslut. Vad ska jag nu göra kände jag först. Jag jobbar ju faktiskt bara på helgerna och kanske bara då och då i veckan. Jag fick lite panik, jag har så svårt att varva ner. Vill egentligen vara sysselsatt. Från att ha en ledig dag i veckan till att ha fem, min helg bestod bara av en söndag hela våren. Men, sedan tog jag ett djupt andetag och tänkte till.

Nu kanske jag äntligen kan lägga lite mer tid på boken, kanske strukturera upp den lite bättre. Ha mer tid att skriva, känna och förfina. Måla och köpa nya oljefärger. Kanske ta tag i sådana där tråkiga saker som att bygga arkiv och rensa mina mail, papper, visitkort. Eller att gå till frisören, sova ut, powerwalka, hänga på landet, segla, laga god mat, umgås med familjen och mina vänner. Sedan ska jag resa en del också. Ärligt talat ska det bli så fantastiskt skönt att vara ledig.

Det finns ändå tusen saker att göra, jag behöver nog inte oroa mig ändå. Jag tror den här sommaren kommer bli fantastisk för oss alla, om bara vädret tillåter. Soundtracket till detta inlägget hittar ni här.

Bild på Cat och mig från White party på Café Opera.

Glow stick. Mist ögonskugga i tre nyanser. Nescafé Green med antioxidanter. Naturelle hårspray silky and hold. Sacha Juan hair repair. Tabletter som gör att du mår bättre dagen efter du druckit. Miafrid Pure soap, ekologisk tvål. Libresseförpackning. Rapsodine exklusiv fuktighetskräm.

Jag har en kategori som jag kallar "in my...this week." Där lägger jag varje vecka upp vad jag fått i mina goodiebags jag får på event/fester för respektive vecka. Detta är givetvis inte bara för att säga "åh titta vad jag fick."

Det företagen har som syfte när de placerar sina produkter i en goodiebag är för att marknadsföra just den produkten. Ofta är det nyheter som de vill få ut och göra människor uppmärksamma på. Jag skulle gärna vilja testa varje produkt och skriva om det här för er men det har jag inten möjlighet att göra, det skulle ta alldeles för lång tid. Istället lägger jag upp det så att ni själva kan ta del av innehållet och kanske hittar ni något som tilltalar er, kanske inte. Jag tycker att om man får saker ska man tacka för dem, och det är mitt sätt att göra det på. Man tar och man ger.

Så kom ihåg det nästa gång jag lägger upp det, ta en nogrann titt. Kanske hittar du en ny version av ditt favoritschampo, kanske är det ett läppglans i just den nyansen du letat efter, kanske är det ett bra förslag som present till en vän.

Jag tror att man kan komma till en punkt där likgiltigheten tar över, då man låter sina egna principer gömmas bakom andras. Det är en farlig känsla men som också i den rätta stunden kan ge tröst. Som en Ipren mot ihållade verk lägger den sig som en skugga över det som blev för mycket för att ta in. Det känns inte, det hörs inte. Det bara finns.

Den har räddat mig många gånger men haft omkull mig fler. För det är inte bara principerna som försvinner, det är lusten, glädjen och konsekvenstänkandet kring hela situationen. Som om skuggan lägger sig över hela sinnet och inte bara där där den bör ligga. Som att allt blir lite mer "i dont care fuck off." Och så handlar man därefter.

Jag tror inte den går att tämja, likgiltigheten är för stort för mig att rå på. Kanske kan man lära sig att inte hamna där, i det där tillståndet där allt kan gå precis hur det vill, för det spelar ingen roll. Men när man väl är där, är det svårt att finna någon nödutgång. Och det värsta är, att det spelar ingen roll om likgiltigheten är befogad eller inte.

Jag har intr varit där på väldigt länge, och jag hoppas att det förblir så. Det finns inget att räddas ifrån, det finns inget som behöver bedövas. Livet är fint. Kärleken är fin. Mina vänner är fantastiska.

Igår jobbade jag på Collage som vanligt. Bar denna klänning med detaljerad rygg och sammetsyta som jag fick otroligt många komplimanger för. Till det bar jag svarta höga mockaklackar med ankelskaft som jag fick av K förra veckan. Känner mig stressad och sliten av idag men ikväll blir det White party på Café Opera i regi av Finest.se en snabbis men först middag hos bästa vän.

1. Pascal Engman

2. Parisa Amiri

Dessa två är mina personliga favoriter tillsammans med, Cittys, Jackeline, Regina och Ks bloggar.
De kan båda trolla med ord och ironin ligger inte långt bort. De är helt klart värda att spana in så fort man har tid.

Ironi är den enda sanna formen av humor.

På den översta bilden ser ni lite av goodiebagen från finest weekend i Göteborg. Smart utänkt för just den helgen, tusen tack! Sedan fick jag ett Neutrugena-kit på posten som jag tävlar ut i inlägget under. Spetstrosorna, mini Xanté och choklad från tryffelfabriken fick jag på invigningen av den nya butiken Shine som du hittar på upplandsgatan 35 i Stockholm.

I denna tävling är det fyra stycken som kommer att vinna varsin femdagars användning av Neutrogenas oil free facial wash samt visibly cleat oil free make-up remover.

Min hy har fått mer lyster och blivit mjukare sedan jag började använda dessa två varje kväll. Jag fick ett helt paket hem i brevlådan med samples så jag tycker givetvis att ni också ska få prova det.

För att tävla gör du så här:
Skriv en kommentar till det här inlägget där du skriver att du är med och tävlar.
Fyll i din e-mailadress så att jag kan kontakta dig om du vinner.
Tävlingen avslutas söndag kväll.

Tävlingen är nu avslutat och de slumpmässigt dragna vinnarna, Elin, Nellie, Josephine och Lovisa, ni har fått ett mail till den adress ni angav i kommentaren.

Förra veckan var det äntligen dags för min älskade kusin Davie att ta studenten.

Det finns i familjen, det där med skärgård och båtar och David är en av de 14 (!!!) som kommit in på skeppsbyggnadsutbilningen på Skeppsholmen efter sommaren. Helt jävla otrolig, 14 av alla som söker. Men det är han helt klart värd och det är inte mer än rätt med hans kunskaper. Så stort grattis till honom.

Igår lärde jag mit något viktigt.

Jag trodde så starkt på min egen styrka, min egna förmåga att stänga av. När jag väl insåg att den för ett ögonblick inte fanns där så blev jag så fruktansvärt chockad. Jag hade ljugit lika mycket för mig själv som gör de som betraktat mig att jag till slut trodde på det själv. Jag var så mån om att ingen skulle kunna se igenom den fasad inför det faktum som sakta men säkert fick mig att tappa allt. Men att vara stark handlar inte om att aldrig visa sin känslor. Det handlar om att ibland visa sig svag, när man väl är det. Man måste tillåta sig själv att känna, även om det gör ont.

Livet kommer aldrig sluta överraska mig, och det jag insett nu är att det är inte det som drabbar mig i första hand som känns mest, utan det är när jag sårar någon av de jag älskar mest. En tystad kan såra lika mycket som ord.

Som min pojkvän sa till mig igår. "Det är de som inte vågar känna som förlorar." Att fabriciera en verklighet genom att dölja det som tynger kommer bara att slå tillbaka i slutändan. Precis som det gjorde för mig. Där stod jag med tusen känslor som alla var där för att stanna för stunden och som förlamade mitt sinne för diplomati. Som fullständigt slog undan benen på mig med sin styrka och sylvassa överraskningsförmåga.

Jag trodde att styrkan låg i att dölja svagheten, men egentligen är det nog så, att styrkan bottnar i att kunna visa sig svag.

För exakt ett år sedan idag tog jag studenten. Jag satte på mig min vita klänning, mina beiga mockapumps med öppen tå. Mjuklockade mitt försommarbleka blonda hår. Runt halsen bar jag guldhjärtat jag fick när jag namngavs, det som det står mitt namn på och mitt födelsedatum. Runt handleden bar jag en guldkedja med berlocker som jag fått av mamma den dagen jag fyllde 18. Något som gått i arv från min mormor, till min mamma. Med berlocker som alla symboliserade oss tre.

Jag visste redan vid den här tidpunkten att jag redan hade kommit in på min utbildning, jag visste att jag hade hela sommaren framför mig. Men, det var ändå något som kändes så tomt inuti. Det var dags nu. Det var slut nu.

Vi var näst först att springa ut, det såg ut som ett enda hav av människor på skolgården men jag hade redan tittat ut genom fönstret och sett vart min familj, K och mina vänner stod. När jag kom fram kunde jag inte låta bli att gråta, och det finns inte ett enda bra fotografi på mig i min underbara klänning eller i min lycka. Jag tyckte det var för jobbigt med all denna uppmärksamhet som uppenbarade sig och spexar därmed på i stort sett samtliga kort. I efterhand förstår jag att det någonstans inuti mig låg en rädsla, en rädsla och en undran över vad som skulle hända nu. När man lämnade en trygghet bakom sig, en trygghet av underbara vänner, interna fina stunder och de tre åren som format mig mest.

Jag var egentligen aldrig intresserad av min student. Jag brydde mig aldrig riktigt, jag hoppade av flaket innan alla andra och jag gick aldrig på min slutskiva. Istället spenderade jag kvällen med min familj och mina vänner. Det enda jag egentligen var mån om var att uppdukningen på min mottagning skulle vara symmetrisk och färgkombinationerna när det gällde blommor, dukar och resterande prylar. Kanske var även den mani ett försök till att ha kontroll, för någonstans där inne kände jag ändå att jag inte hade någon. Framtiden låg framför mig men den var fortfarande oviss.

Och här står jag nu. Om två dagar har jag gått klart mitt första år på min journalistiska utbildning och jag har just insett att jag kommer att vara blott 20 år när jag är färdig med min utbildning. Färdig journalist. Jag undrar vad jag kommer att känna när jag tar min examen. Jag tror inte att jag kommer att känna den där oron, och det här året har utan tvekan varit det bästa i mitt liv så jag har bara nästa att se fram emot.

I dag har jag haft en heldag på Fornarina där jag fått vara modell och visat upp provkollektionen vilket har varit superkul. De har så sjukt mycket snygga plagg och jeansen är så otroligt sköna. Ni hittar butiken på Stureplan i Stockholm brevid East, för er Göteborgare så tror jag att det finns på Åhléns City.

Har ingen bild på mig i Fornarinaplaggen utan dessa bilder är tagna efter i mina egna men Jackie är covered av dem på några av bilderna ovan. Jag var där redan 8.30 imorse och sedan bjöd Jackeline mig på världens godaste lunch från Vapiano. Nu är jag hemma efter en lång dag och ska spendera resten med K.

Att göra en dansfilm som inte gjorts förut kan tyckas vara en knepig uppgift. Streetdance lyckas dock skapa något nytt genom att hålla spänningen uppe med en story som håller. Samtidigt är man generös med mäktiga danscener, kickassattityder och humor.

Streetdance handlar om ett gäng dansare som försöker att ta sig till den stora finalen i storbritanien för att kamma hem förstaplatsen. Vinnarna får åka till New York och tävla i världsmästerskapen. Här ställs man inför problem som brist på replokal och hurvida man kan släppa in nya människor i en grupp som redan är så starkt sammansvetsad. De största konkurrenterna är sylvassa i sina koregrafier och det är inte långt kvar till finalen, kommer de lyckas få ihop ett vinnande nummer när en av medlemmarna plötsligt sviker... 

Här har man plockat in några av Storbritaniens absolut bästa streetdansare och grupper så som Flawless och Diversity från bland annat Britain´s got talent. Danscenerna är makalösa och det blir nästan svårt att sitta still i stolen, vilket är tur för dessvärre är skådespelarprestationerna är inte direkt något att hurra för.

Med en unik sammansättning av klassisk och modern/street musik och dans växer dock filmen varteftersom. Den kan tyckas vara en aning för förutsägbar men i mitten av filmen tar den en vänding och får en nystart, något som behövs för att den ska hålla hålla hela vägen ut. Givetsvis hjälper 3D-effekterna till och ger filmen det lilla extra precis som musiken. Soundtracket från filmen står bland annat N dubz och Bodyrox för och i stort sett är musiken genom hela filmen avgörande för att publiken fortfarande ska känna spänningen.

För mig är dans konst och det är fascinerande att se hur fantastiskt duktiga dessa människor är. Hur fotarbetet går så fort och smidigt att ögat knappt hinner med. Kostymerna kunde dock varit mer genomarbetade och slutscenen hade kunnat haft mer krut i sig men jag skulle absolut rekomendera er denna film. Att se den i 3D ger känslan av att du befinner dig på plats och gör verkligen sitt i denna film som har många "crowded-scener." Även om du inte är dansintresserad är den helt klart sevärd.

Vill även passa på att tacka Subito för den fina galapremiären och jackie - för att du är så het i 3D-glasögon.

Siri och Regina - hjärta. Och så picknick i humlan med K. Batikad sjal i håret, bara ben och halsband av valnöt.

Förra veckan var jag, Jackeline och Paolo förbi Christopher och hade grillkväll. Det finns faktiskt ingenting som får mig att må bättre än en middag i goda vänners sällskap. Det är sådana stunder jag uppskattar mest i livet. De är de där enkla stunderna som ger så mycket.

Idag får jag äntligen mina egna exemplar av vårat magasin. Det kom tillbaka från tryckeriet förra veckan och här ovan kan ni se alla som varit med (jag längst ned för er som inte känner igen mig) och gjort tidningen till det den till slut blev. En fantastisk tidning med mycket matnyttiga artiklar, historier, skildringar och porträtt mm. Ska visa mer när jag väl fått det i handen senare idag.

Det är spännande det där med olika kulturer och hur de skiljer oss från varandra. Min mamma bor i en förort där det mestadels bor invandrare och min familj är nästan de enda svenskarna i radhuslängan där de bor. De flesta är turkar men det finns väldigt många kulturer representerade på ett ganska litet område. Ett av de tydligaste exemplen på hur, enligt min uppfattning, den svenska kulturen skiljer sig från de som kommer från mellanösternområdet fick jag bevisat för mig idag.

Jag satt ensam med balkongdörren öppen och skrev i vardagsrummet när det kommer en liten kille på ungefär två år inkrypandes från terassen. Jag kände inte igen honom eftersom jag inte har sådan bra koll på grannarna här men antog givetivs att han inte var helt lost. Eftersom det är väldigt öppet mellan trädgårdarna här är det bara att gå rakt igenom tomterna oroade jag inte mig för att han tappar bort sig och satte istället på tv:n åt honom efter att han satt sig framför den på golvet. Efter ett tag kommer det en man förbi och ropar på honom, jag säger att det är helt okej att han sitter här och frågar om det är dom som grllar, för det doftar så gott. Han frågar om jag vill ha och jag tackar nej. Mestadels av något slags artighetsskäl för jag är egentligen väldigt hungrig. Trots att det är han som frågar vill jag inte vara till besvär. Jag tror även det är någon slags svensk dumhet, eller så är det bara jag.

Efter ett tag kommer en kvinna. -Här, säger hon. Jag tog med lite mat till dig och så räcker hon över en hel tallrik med spett, bröd, sås och kött och allt möjligt. Och jag tänker, det här hade aldrig hänt om dessa människor var svenskar. Det handlar inte om att svenskar är snåla eller otrevliga eller på något vis något åt det hållet. Det handlar bara om någon slags privat sak, man håller sig på sitt hörn, med sina saker och sina vänner. Det finns en helt annan gemenskap i de här kulturerna, en helt annan sammanhållning och familjär stämning.

När jag sedan ätit upp, diskat av och går tillbaka med tallriken sitter dessa människor på verandan och äter. Och trots att jag fortfarande är för dem en främling och någon de inte vet någonting om bjuder de in mig till att äta mer, frågar om jag vill ha något annat och delar med sig. Inte bara av deras mat, men de delar med sig av en gemenskap  som jag inte kan se finns i den svenska kulturen. Inte på samma sätt.

Jag önskar inte att hela världen bör vara densamma, att alla kulturer skulle ha ett likhetstecken mellan sig. Det är inte det jag menar. Jag uppskattar på många vis den svenska kulturen och våran jantelag framförallt , men ibland är det skönt att få ta del av en annan typ av gemenskap också.

Något som ser fräscht ut, och speciellt på sommaren när man är lite brun och ofta går osminkad är vita tänder. Det bär upp hela ansiktet på något vis när man ler. Jag har själv ganska vita tänder redan men funderar på att beställa så att man kan bleka tänderna hemma. Det skadar ju ändå inte tänderna, är samma metod som används hos tandläkarna och så är dessutom bra mycket billigare än att göra det där.

Steph som jag känner gjorde det hemma och det blev faktiskt sjukt stor skillnad. Se bara bilderna här:



Helt klart värt 395 kr för att ha vita tänder hela sommaren, speciellt om man är rökare eller dricker mycket kaffe/te och har missfärgningar. Om jag beställer blir det i alla fall från Dentaworks, bättre att beställa och göra det med samma metod som tandläkaren använder än att hålla på och experimentera...

 

Detta har jag kommit fram till ikväll under jobbtimmarna.
Det finns två saker i klädväg jag absolut inte kan förlika mig med:

1. Senapsgult, varför vet jag inte men jag tycker det är den fulaste färgen som existerar. 

2. Nätstrumpbyxor, och när jag inte ens tycker att Gynning som bär det på denna bild är snygg i det. Då tycker jag verkligen inte att det är snyggt. Jag tycker det ser så billigt ut på något vis, varför vet jag inte heller. Denna artikel (sista stycket) styrker dock kanske min synpunkt.

Bubblare:
Skotsrutiga kjolar. Hänvisar till artikeln ovan.

Finns det något du tycker är riktigt fult/osmakligt/mindre snyggt? Jag menar, alla har vi ju olika smak på kläder och stil så det som jag tycker är hemskt måste ju någon älska och virce versa.

Jag fick en fråga per mail av en läsare som heter Josefin. Hon undrade hur jag brukade sminka mina ögon och hur jag gör för att framhäva dem.

Jag tycker det är riktigt fint med smala ögon likt Adriana Lima på (denna) bild men faktum är att jag inte direkt brukar tänka att jag ska framhäva eller sminka mig på något speciellt vis. Jag gör bara så som jag tycker passar mig och mitt ansikte bäst och det finns tre sätt som jag i stort sett enbart använder mig av.

1. Neutralt med endast svart mascara.
2. Sotat med svart som jag har på bilden ovan, jag använder då en svart glittrig ögonskugga i kakform från Isadora.
3. Färg, har jag sällan men ibland kan det vara kul att vaiera lite och då lägger jag en vit skugga kring hela ögat först och främst. Följer upp med två nyanser som går i ungefär samma ton och sedan mascara på det. Se översa bilden på mina ögon.

I övrigt så klipper jag ner mina ögonfransar pyttelite då och då. Har väldigt ljusa blå ögon med en mörkre ring kring iris och har hört att jag passar i de flesta färgerna de gånger jag blivit sminkad men jag vet inte, jag har inte testat så mycket. Är det någon som vill komma med något tips så är det välkommet.

Tycker att ni ska komma och hälsa på mig på Collage ikväll, det kommer bli en grym kväll för vi har ett lite speciellt evenemang kvällen till ära. Playboy club fyller nämligen 50 år och detta firas med 50 fester i 50 städer samma kväll runtom världen. Playboy släpper en specialutgåva av tidningen för dess 50 års jubileum av Playboy Club som just du kan få chansen att vara med på.

15 tjejer väljs ut under kvällen på Collage lördagen 5 juni som blir fotograferade av en officiell Playboy fotograf i en äkta Playboy Bunny outfit. Vinnaren kommer att få vara med i tidningen Playboy och får representera Stockholm på http://www.playboyclub50.com där självaste Hugh Hefner kommer att välja ut vem som får covern i tidningen! DJ Baby J & Mark Mansion spelar dessutom vårens bästa mixar så räkna med en grym stämning!

Datum: Lördag 5 juni

Tid: 22.00 - 03.00

Ålder: 20 år

Plats: COLLAGE – Stockholms bästa nattklubb

 

Klicka här för att skriva upp dig på gästlistan, det är Catarina Hurtig, Elita Löfblad och Michaela Kjellberg som önskar er varmt välkomna.

Jag tycker inte bara om skor. Jag älskar solglasögon, är ljuskänslig då jag förstört mina ögon de senaste åren och behöver väldigt ofta tonade glas för att inte bli totalt bländad. Därav denna del av samlingen där Pilot och Wayfarer-modellen är mina favoriter.

Till sommaren funderar jag på addera någon av dessa - bild 1 | bild två | bild tre eller dessa från årets kollektion - alla från Marc Jacobs som gör otroligt snygga bågar.

Igår var jag och syrran och såg Sex and the city 2. En ganska stor besvikelse med tanke på ettan. Tror att jag skriver ett längre inlägg om det senare när ni alla sett den så att det inte blir en spoiler.

Jag sportade i alla fall d.brand all out. David Pirzadeh/Damon Pirzadeh är ganialiska.

K har gjort en film. Om mig. Den är så fin, se den här.

Jag sov alldeles för länge idag, trots tre alarm. Tog i varje fall en två-timmars promenad längs vattnet med en vän och avslutade med skagentoasts. Snart ska jag iväg och träffa några vänner jag inte träffat på år och dar.

Ps. Ni vet väl att ni kan följa mig på twitter? Länken hittar ni under min profilbild här till höger.