God morgon säger jag, ungefär fyra timmar efter att jag vaknat. Jag är sjuk och har vid närmare eftertanke inte gått utanför dörren sedan jag kom hem från jobbet i fredags. I dag måste jag jobba hemifrån lite men just nu tänker jag bara ligga kvar här i sängen, titta på en kass film och invänta bättre tider.

Glöm förresten inte att läsa min Hollywoodresumé här.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jaha, så det är fredag. Jag är i koma, därav den mest tidsinställda uppdateringen. Det känns som om det enda jag gör är att jobba numer, och det är ungefär så hela de här två "lediga" dagarna kommer tillbringas också.

Och jag önskar att jag kunde säga att jag inte är så skelögd som jag ser ut på bilden, men uppenbarligen. Min mobil är paj, mitt huvud är paj, min axel är paj. Och eftersom jag även är hypokondriker har jag en del att bota den här helgen också. Typ diabetes och sådant där.

Att flytta in i någon annans liv

Jag tycker alltid att jag hör hör folk som säger och menar; bara jag hittar någon kommer allt bli bra. Bara jag också får uppleva den där känslan, den där kärleken. Då skulle jag bara kunna få vara lycklig, känna mig stabil för en gångs skull.

Det råder nämligen kärlekshysteri och förhållandecravings i mitt umgänge. Minst sagt. Att vara singel är plötsligt inte alls särkilt uppskattat. Och jag vet faktiskt inte varför. Är det för att vi går mot hösten? Sommarens hetta har svalnat och de där enkla flirtarna känns plötsligt inte så roliga längre, champagnedrypande kroppar på Kallis är trots allt inte en varm famn när löven börjar skifta i färg. Eller är det bara så att vi numer ”ska” stadga oss, att det är "inne" att vara två efter Sex and The City-eran med evigt singelliv och Cosmopolitans? Jag vet faktiskt inte, men faktumet kvarstår. I augusti vill man ha någon, och då skulle det tydligen automatiskt bli en dans på rosor.

Okej. Låt mig tänka.

Att träffa någon är svårt, förbannat svårt. Gud vet hur många tjejer som stått lite för länge i barer, flirtat, sminkat sig i evighet, avslutat med parfym – på lite andra ställen än halsen och givit allt. Men ändå inte hittat någon. Gud vet hur många killar som fällt klyschiga kommentarer och verkligen läst på i dejtingböcker men ändå inte hittat drömtjejen.

Men för de som gjort det, de vet. Att leva ihop med någon är komplicerat. Det är ett hinder förmodligen större än att hitta själva killen. Det känns som att vi ofta romantiserar kärleken, som att det bara är rosor och lyckliga kvällar och typ rosa moln och rödvinslycka. Visst, kärleken är underbar och bland det mest fantastiska. Men även solen har fläckar, och en jävla massa fallgropar. Plötsligt dyker det upp problem som tidigare varit osynliga, som du inte ens visste om att du hade. Att vara tillsammans med någon är inte så enkelt som man föreställer sig att det ska vara när man är singel. Ett förhållande ger mycket men allt som ger begär ofta något tillbaka. Plötsligt står du där, i ett nytt liv - i någon annans liv, och försöker trycka in era kläder i en gemensam garderob på 2 kvadratmeter, kompromissar så när in på varje millimeter.

Jag vet, för jag är där. Jag älskar att vara kär, men det ger mig också många tankar om vart mitt liv hade varit om jag hade varit själv. Hade jag gjort saker annorlunda, hade jag varit kvar i den här staden, hade jag haft den här personligheten. Jag trivs, jag har det underbart, jag har verklien hittat min drömkille, och därför är det också lite tabu att då och då tänka att det nog hade varit skönt med en garderob bara för skor ändå. Att sakna de där ensamkvällarna lite, eller de där helgerna då man hade tio tjejkompisar över så att lägenheten ser ut som andra världskriget dagen efter. Och äta pizza till frukost. Och sova i sådana där svinsköna trosor som är så jävla fula att man liksom aldrig vågar visa sig i dem för någon annan. Allt det där. Små saker som utgör en massa som ändå var någonting. Som var ett liv.

Och vad händer den dagen vi gör slut.

Det är det som skrämmer mig. Ju bättre jag mår i mitt förhållande desto mer oroar jag mig för hur hårt fallet är när jag en dag måste stå ansikte mot ansikte med ordet "slut". Nej jag är inte superlycklig bara för att jag har ett förhållande trots att det är ett mycket bra sådant. Jag har tusen saker i mitt huvud som ger mig ont i magen, som kryper under skinnet på mig och som ingen kille i världen kan ta bort helt.

Och alla fortsätter säga: "men du har i alla fall en kille, förstår du hur lyckligt lottad du är". Och visst är jag det. Men vad jag vet är att: problemen man måste ta itu med i vardagen, och ensamheten som finns hos varje människa, inte försvinner bara för att man har en pojkvän. Visst kan det vara lättare att ha någon att luta sig emot, men det betyder inte att det inte stormar för det.

Min krönika och en massa fina skönhetstips, höstmode, modefynd och andra härligheter hittar du i augustinumret av Modeflickan. Jag saknar Jessica lite, bästa chefredaktören ever, önskar verkligen att jag hade hennes go.

 

Varje lördag listar jag veckans snackisar och liknande. För er som missat veckans händelser i kändisvärlden, här kommer min resumé. Klicka på bilden för att läsa artikeln. Annars hittar ni som vanligt mina artiklar här.

Flared Jeans: Diesel
Kofta: Abercrombie & Fitch
Skor: Nelly

Jag var tjugo år gammal.
Hon var en evighet.
Hon lärde mig leva och gråta
hon lärde mig allt jag vet.
Men folk i stan där jag bodde
sa hon var sjuk eller så.
Att hon var missanpassad,
men hon var för stolt för att höra på

Varje människa behöver en vrå av världen
Nånting dom kan kalla sitt
Detta huset kanske inte är mycket värt
Men det är det jag kallar mitt
Min vrå av världen

/Lemarc

Fortsätter med det här jag tänkte att vi skulle göra ihop ni mina fina läsare och jag. Varje vecka presenterar en utmaning som är en god gärning eller liknande. Så får vi se om ni antar utmaningen. Självklart kommer även jag att delta i detta. Och skulle alla mina läsare följa detta så skulle vi faktiskt göra skillnad trots allt. Förra veckan gällde det att köpa minst två varor ekologiskt eller ex fairtraide-märkt. denna vecka är det en aning svårare.

Veckans utmaning är följande: Lämna in minst två plagg till en välgörenhetsorganisation, ex Myrorna, Stadsmissionen, EMMAUS eller liknande. Myrorna tar exempelvis ofta emot kläder direkt i butikerna. Dvs du kan bara ta med dig en påse och lämna in vid kassan.

Det kan vara allt från skor du inte använder, gamla sjalar, tröjor eller klänningar. Spana in din garderob, behöver du verkligen allt?

Du får väldigt gärna lämna en kommentar i detta inlägg varteftersom om du lämnat in något. Men det är inget måste, upp till dig.

Lycka till!

Arlanda och flygplatsen i Kroatien.

Vi har varit ute och hobbysnorklat ganska mycket under vår resa. Någonstans på vägen hittade Pascal en löjlig pinne av bambu eller liknande klyschigt material som låg och skvalpade mot klipporna. Han gjorde ett hjältevrål och utfall mot den stackars pinnen som att han skulle rädda den från att bli krossad mot Montenegros vassa klippor. Han steg upp ur vattnet som om han var med i Castaway och det hela kändes väldigt obekvämt. Att den legat där och guppat minst ett par år att döma av den sjögräsbeklädda ytan tycktes inte bekomma honom.

Fortsätter med det här jag tänkte att vi skulle göra ihop ni mina fina läsare och jag. Varje vecka presenterar en utmaning som är en god gärning eller liknande. Så får vi se om ni antar utmaningen. Självklart kommer även jag att delta i detta. Och skulle alla mina läsare följa detta så skulle vi faktiskt göra skillnad trots allt. Tidigare utmaningar hittar du i kategorin Make A difference.

Veckans utmaning är följande: Köp valfri produkt från Unicefs hemsida som du hittar här, det går att betala direkt med kort med allt från 40 kronor och uppåt. För 40 kronor kan du exempelvis köpa 20 doser vaccin till de som behöver det.

Du kan köpa allt från penna och papper till vatten, vaccin elelr tält.

Du får väldigt gärna lämna en kommentar i detta inlägg varteftersom om du köpt något. Men det är inget måste, upp till dig.

Lycka till!

Jag och Pascal flyger till Kroatien och sedan kommer vi att vara i Montenegro. Semesteeeeeer. Jag tog min examen i början på juni och en vecka innan började jag på nyheter24 så det är min enda ledighet på hela sommaren så det ska bli stört skönt.

Två ensamma stjärnor bara föll

Och med den midnattsblå himlen som ridå lämnade de staden hand i hand
men de var så långt borta från varandra att de lika gärna kunnat befinna sig i olika land

Och hur blir det nu undrade hon - likgiltig men med gråten i halsen ändå
hur menar du nu lilla fågel svarade han utan att veta, utan att ana
Och universum exploderade. Och just då och där förlorade jorden sin omloppsbana

För varför kriga för något som redan gått sönder
Varför jaga en dröm som redan gått upp i rök i lögnens bränder

för hur älskar man någon som inte vet om att man vet tänkte hon
och hur älskar man någon som inte vet tänkte han

ett pärlband av lögner som aldrig riktigt fick ta plats
som låg på samvetets bortglömda avsats

Två tysta själar bara föll

ett stjärnfall av kärlek rann ner för hennes hy och ner på en gata
Hon ville inte säga något inte förklara, inte prata
Ville bara gå hem och vända sig om en sista gång i skenet av de de haft
tårarna hade tagit allt för mycket kraft

och där ge gick de, hand i hand
I ett annat land

en början på ett slut

Börjar med en ny sak. En sak jag tänkte att vi skulle göra ihop ni mina fina läsare och jag. Varje vecka kommer jag att presentera en utmaning som är en god gärning eller liknande. Så får vi se om ni antar utmaningen. Självklart kommer även jag att delta i detta. Och skulle alla mina läsare följa detta så skulle vi faktiskt göra skillnad trots allt.

Veckans utmaning är följande: Att minst två varor av de som inhandlas från och med i dag och till nästa fredag ska vara ekologisk eller fairtrade/rättvise-märkta eller på annat vis humant framtagna. Det kan vara allt från mjök till frukt till mat. Ofta är det några kronor dyrare med dessa typer av produkter men exempelvis mjölk är inte så väligt stor skillnad.

För mig blir det miljövänligt/Svanenmärkt maskindiskmedel och ekologiska ägg från frigående höns.

Du får väldigt gärna lämna en kommentar i detta inlägg varteftersom om du köpt något exempelvis ekologiskt. Men det är inget måste, upp till dig.

Lycka till!

Tänkte att jag skulle flyga till Kroatien och Montenegro i den här lilla byxdressen till sötsak nästa vecka.

Klänning/Linne - Secondhand. T-shirt - Calliope. Armband - Childhood.

Hängt på en gräsmatta med Linda och ätit pizza.

Eftersom jag är blogggare för UNICEFS - för varenda unge, vill jag uppmärksamma er på det här. Läs gärna igenom vad UNICEF gör med de pengar du skänker. Det gör skillnad, jag lovar.

Miljontals barn är drabbade av svältkatastrofen på Afrikas horn.

En livsfarlig kombination av torka, pågående konflikter och eskalerande matpriser har lett till svår undernäring i Östafrika och miljontals barn och kvinnor riskerar nu att dö.

UNICEF finns på plats och gör allt vi kan för att rädda barnens liv genom att se till att de får rent vatten, näring, vård och mediciner. Och du kan vara med och rädda liv. SMS:a LIV till 72 900 och skänk 50 kr. Det räcker till 13 påsar nötkräm mot undernäring eller 29 påsar vätskeersättning. Tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn.

Du kan även ge en gåva till Östafrikas barn här!
Läs mer om vad UNICEF gör för barnen på Afrikas horn här.

Sprang på älsklingen Citty i går efter jobbet då vi har kontor nästan bredvid varandra, i stort sett bara över gatan. Tog en fika, och ja jag tog en bild på henne, hon var snygg, men min Ipone är lite pajj så nu vill den inte starta. :(

Lite vilse bland atikviteter var jag i söndags, hittade en underbar oljemålning de auktionerade ut men då ska man ju ha en vägg att hänga den på också, jag har ingen sådan tyvärr. Fina vänner, bra pojkvän, trevlig familj och roligt jobb, men som sagt - dock ingen vägg. Alltid är det något.

Om ni undrar varför jag ser ut som ett spöke så är det för att jag har varit solskygg den här sommaren. Tar igen det på semestern sedan. Sverige är ändå inget att hurra för i augusti...

Gud vad jag saknar min naturliga blonda färg så här på sommaren.

Jag har trivts väldigt bra som brunett, men har tröttnat på det nu bara, därav är min blonda färg på väg tillbaka. Konstigt nog får man inte alls lika mycket uppmärksamhet på krogen/tunnelbanan och dylikt när man är mörk. Pratade med ett par vänner som också gått från blonde to brunette och de säger samma sak. Men gentligen har det bara varit skönt. Det har ändå bara varit den där jobbiga uppmärksamheten om ni förstår vad jag menar. Och jag tror heller inte det handlar om att något är mer eller midnre snyggt. Det verkar bara vara någon grej med att vara blond.

Jag vet inte om det är för att alla kan vara mörka men alla kan inte vara blonda helt enkelt. Det är alltid svårare att bli ljus än vad det är att färga mörkt. Vad vet jag, blondes have more fun at the subway i alla fall, om man nu vill det...

Jag och Jackie var i mini-thailand när vi jobbade i lördags. Råkade frossa i självlysande färg också.

Jag tänkte börja med en ny grej.

Det är lite mäckigt och fult att dra in bilder och länkar i stora inlägg om artiklar jag skrivit så jag tänkte då och då köra My Headlines som är rubriker som är länkade till mina artiklar om ni är sugna på att läsa.I dag har jag scoopat Alexander Skarsgård och Alicia Vikander.

I övrigt kan ni läsa några av den senaste veckans artiklar från mig:
Heidi Montages enorma plastikförvandling
Kanye West och Jay Z bildar The Throne
Angelina Jolie trött på att skådespela
DennisM om Islam
Slut mellan Kate och Alex Skarsgård

Glöm heller inte, för er Hollywoodfantaster, att jag varje lördag listar veckans hetaste händelser i kändisvärlden i Hollywoodresumnén, lördagens hittar du här.

Den här tatueringen vill jag också göra. Av precis samma anledning.