Han skrattar och om någon kan vara vacker så är han det nu. Han är bara vacker just i det ögonblicket. Hon sluter ögonen. Ler för sig själv. Hon vet att han tittar. 

- Kom och lägg dig här med mig en stund?
- Du är störd.
- Man tänker så mycket bättre här nere.
- Men man ser dina trosor så mycket bättre här uppifrån.
- Så enda anledningen till att du inte kommer ner och tänker är för att mina trosor syns bättre ifrån din position?
- Mycket riktigt.
- Okej...

Hon tar smidigt av mig de svarta trosorna i spets och kastar iväg dem så att de hamnar en bit bort.

- Nu finns det inga trosor kvar att titta på, kommer du ned nu eller?
- Du är fan inte klok säger han och ler. Och så ligger de där, hand i hand och tittar upp i taket. Hon i hans vita skjorta och i sin röda kjol. Han i svarta jeans och den där rutiga flanellskjortan han har fått efter sin pappa.